Mors dag brukar annars vara en väldigt tung och dyster dag för mig. Självklart saknar jag min mamma Rita varje dag men mors dag brukar vara extra tung. Det kan bero på all reklam inför just den dagen, tips på vad man ska köpa till sin mamma, vart man ska bjuda henne på middag och sånt.
I år har jag för första gången sedan 1997 anledning att faktiskt fira den här dagen. Jag är en mamma nu. Vi är kvar i S-vall så firandet är väldigt nedtonat, men dagen känns inte lika meningslös och mörk som den gjort tidigare år.
Lilla Signe och mamman börjar få kläm på det här med amningen så jag börjar känna mig redo att åka hem. Läskigt såklart, men att få rå sig själv känns rätt lockande.
Nu vaknade visst lilla grodan, dags för lite mat för hennes del. Sen får pappa R det stora nöjet att byta blöja på damen. Vi har dock lärt oss ett trick nu så det är inte riktigt lika mycket krig längre.