Klumpen i magen från igår sitter kvar och det känns inte alls kul. Den har dessutom byggts med ångest över att jag börjar jobba till veckan, smygstartar imorgon med ett dagpass. Altanprojeketet står stilla och till veckan så ska mannen rodda både det och skruttan. Vilket gör att jag misstänker att han kommer se till att ha barnvakt så att han kan snickra. Hans pappaledighet har inte direkt inneburit någon egentid för honom och skrutt och det är nu en månad kvar bara.
Jag får panik av alla ofärdiga, men påbörjade projekt överallt. Altanen, listerna i skrutts rum (som fortfarande inte kommit upp), staketet... The list goes on. Jag vill gärna ha ett projekt klart innan jag börjar på nästa. Just nu har jag inga egna projekt, eftersom vi inte hittat nån hallmöbel att ta över platsen där det nu står ett sängbord som ska bli lekspis.
Stress och ångest kan sammanfatta den här dagen.