På vägen mellan Umeå och här så mötte vi en älg, den stod precis mitt i vägen och tack och lov så var det bra sikt så jag kunde bromsa i god tid. Lite adrenalinpåslag blev det. Men jag klarade det bra utan panik, tårar eller ångest. Stort plus. Vi stannade en bit ifrån, fotade och tutade. Efter tutning nummer två så behagde älgen att kliva åt sidan så vi kunde fortsätta.
Efter vi har ätit så ska vi nog knalla iväg till en av mina morbröder och hälsa på. Praktiskt att ha alla samlade på gångavstånd, även om jag hellre hade sett att de bott kvar i Umeå. Av rent egoistiska skäl.
Puss