På västfronten intet nytt

publicerat i Livet;
Fortfarande härjar det här j**la viruset och vi håller oss alltså ifrån att träffa våra 70+ are. Pappa fyller först i höst, men vi håller oss ifrån honom också, han är ju i riskgrupp oavsett. Honom ringer vi videosamtal till, sväronen träffar vi utomhus men håller avståndet. 

Skrutt är så duktig att följa restriktionerna. Hon är noga med att tvätta händerna, kramar bara oss i familjen och håller avståndet till andra, till och med farfar. Men hon är ledsen över att den här "dumma förkylningen" ,som vi förklarat covid-19 som, finns. Mycket av det hon gillar har ju tagits ifrån henne. Kyrkis, Leos, Djungelgympa och att äta lunch på Ikea. 

Vi försöker hitta på roliga saker ändå, speciellt nu när det är påsk och mannen också är ledig. Vi har varit på friluftsmuseet här i stan som har lite utomhusaktiviteter nu under påsklovet och det tyckte hon var riktigt kul. Mini sov i vagnen mestadels så hon klagade inte i alla fall. 

Skrutt fick vara påskhare igår, men inte knacka dörr utan vi hade två givna stopp. Farmor och farfar, utomhus och deras granne som kom förbi. Nästa stopp blev mannens morbror, även det utomhus. Mycket nöjd skrutt fick ett "bautastort" påskägg av mannen morbror, så nöjd att hon kände att det var läge att berätta på Ica att hon inte behövde köpa nåt godis för hon fått så mycket. 

Jag har dessutom tre dagar (torsdag, fredag och igår) lagt ut påskägg i en ihålig stubbe på gården utan att skrutt märkt det, sen har hon fått gå ut och leta. Godis, en liten enhörning jag sytt, hårband och nån liten leksak har hon hittat. Mini har också fått påskägg, en badleksak och en babblarna-bok. 

Livet flyter väl på som vanligt, även om jag också är väldigt less på att bara vara hemma. Jag saknar kyrkis, samtalen och värmen. Men nu ser livet ut så här, bara att acceptera. På onsdag ska jag och tjejerna på utekyrkis i alla fall. Mannen jobbar på som vanligt, alltså bara ledig helger och röda dagar. 


Kommentera inlägget här :