Väderångest

publicerat i Livet;
Eller är det kanske klimatångest?

Hur som helst, just nu blåser det rejält här och jag gillar det inte. Växthuset som mannen stöttade upp igår har vikt ihop sig och flera rutor har flugit iväg igen. Men vi har i alla fall fått undan studsmattan och paviljongen så de bör överleva. Solpanelen på taket är jag lite orolig för. Den ena ramlade glaset ner med takraset 2018, vill inte att även den andra ska gå sönder. 

Sånt här väder ger mig sån ångest. Likadant med långvarig rejäl värme på sommaren. Och bristen på riktig vinter. 

Vi försöker vara så klimatsmarta vi kan, men vi behöver dessvärre två bra bilar och vi måste nyttja dem så gott som varje dag. Vi kan inte samåka och barnen måste lämnas på skola och förskola. Växthuset var ju en hjälp i att kunna odla mer ätbart hemma. Men det verkar inte överleva en säsong till. 

Jag skulle som sagt jättegärna jobba hemifrån och då även ha mini hemma lite mer, skrutt har ju skolplikt. Men att slippa nyttja två bilar varje dag skulle vara guld. Och att kunna odla mer av det vi äter hemma. Jag försöker även få familjen att äta mer växtbaserat, vi äter redan nu enbart svenskt kött och så lokalt producerat som det går. 

Överlag så konsumerar vi inte särskilt mycket "onödigt". Har rensat ut en hel del som ska lämnas på Erikshjälpen och till återvinning av olika slag. Ett steg i att använda mindre är att ha mindre, tror jag. 

Tack och lov så älskar skrutt att ärva kläder av äldre barn i bekantskapskretsen, mini har inte riktigt någon åsikt om kläder än. Bara att det som är hennes är hennes, vart det kommer ifrån bekommer henne inte. 

Kommentera inlägget här :