En dag med framsteg

publicerat i Livet;
Idag har jag lagt märke till några framsteg i tillfrisknandet, jag har kunnat tvätta, ligga på mage och jag har för första gången på läääänge känt mig hungrig och sugen på mat. Lukten av mat är fortfarande inte okej för min nos och smaklökarna verkar ha blivit rätt mycket känsligare. Men innan middagen så var jag faktiskt hungrig och det var en angenäm känsla. 

Jag har tvättat två maskiner och jag log nog rätt stort när jag startade maskin nummer två. Töntig, ja antagligen. Men som sambon sa: "Du tyckte ju att det var kul att tvätta innan du blev sjuk också". Han har en poäng där, sen vi flyttade till huset och jag alltså fick en egen tvättmaskin så tycker jag faktiskt om att tvätta. Men idag var det nåt extra, jag har ju inte så mycket kraft och har haft alldeles för ont ett tag för att ens tänka tanken på tvätt. 

Angående maten så fick jag i mig en rätt lagom mängd till middag, mycket mindre än när jag är frisk men helt okej mängd för tillfället. Och äntligen så verkar jag ha tappat vätskevikten från allt dropp. Jag känner mig inte lika uppsvullen längre och det känns riktigt bra. Sen att jeans inte känns aktuellt än är en annan sak. Jag håller ju mig bara hemma. 

Nu ska jag sluta svammla och gå och lägga mig. 


Puss 

Reflektioner en torsdag

publicerat i Livet;
Det är tredje veckan i rad som jag är satt ur spel så att säga. Först gick jag ju hemma och led av smärta en vecka, sen en vecka på sjuka huset och nu hemma igen men inte direkt tillbaka till mig själv. Jag har dåligt med kraft och energi men det blir väl bättre det med. Jag menar, smärtan har ju blivit betydligt bättre även om den är långt ifrån borta. 

Idag försöker jag i alla fall så smått återgå till mitt liv, jag har slängt i en maskin tvätt och dessutom har jag klätt på mig, före 14.30. Sen jag kom hem har jag mest bara hasat runt i pyjamasen. På sjuka huset så sov jag till och med i mjukisbyxor nån natt eftersom jag frös och det gjorde ont att ta av och på brallorna. Men när jag började få antibiotika så blev det ju lite bättre så då klädde jag på mig efter morgonmedicinen. 

Jag vill bara tillbaka till mitt vanliga jag, det här är inte jag. Jag mår inte bara dåligt rent kroppsligt, det tär psykiskt också. Många dumma tankar poppar upp när man inte kan göra nåt. Inte ens laga mat eftersom jag inte klarar av lukten av matos. På sjuka huset så känner man inte lukten av matos, men jag kände avsmak till att äta där med. Här hemma är det dock ännu värre eftersom maten ska lagas också. 


Onsdag va?

publicerat i Livet;
Efter först en vecka hemma med vidrig smärta och sen en vecka på sjukhuset för utredning och påbörjande av behandling av tidigare nämnda smärta så är jag lite dagvill. Men jag är rätt säker på att det är onsdag, hur vet jag? Jo för att jag sovit två nätter här i min egen säng. 

Bloggen är jättetråkig nu, jag vet. Men det händer inte så mycket för mig för tillfället. Jag räknar nästan ner inför operationen och så längtar jag efter att kunna äta utan att få ont. För som det är nu känner jag mest avsmak när det gäller mat. Inget luktar gott och det känns äckligt att tugga. 

Ja,ja.... mitt-på-dagen-medicinen är tagen så nu blir det en liten tupplur. 


Puss