Ljuset kanske var ett tåg

publicerat i Livet;
Medicinen jag skrev om förra gången har ingen som helst effekt, vilket innebär att jag fortfarande inte sover nåt. Har inte heller varit in och fått starkare medicin, mest för att jag inte vill ta upp en vårdplats i onödan. Plus att jag helst inte kör ner själv i mörkret. Hade känts bättre om R och skrutt kunde skjutsa ner mig och sen hämta mig dagen efter. Men det funkar inte riktigt så. Skrutt behöver sin sömn och att tvinga ut henne i bilen sent på kvällen är bara elakt. 

Men ingen som helst ljusning just nu. Har legat i sängen i över 2 timmar nu utan att hitta någon bekväm ställning. Pyret gör sitt bästa med att försöka sparka sönder mina revben och jag överväger faktiskt att ringa och kolla om jag kan få komma in. 

Men det känns hemskt i mammahjärtat om skrutt ska behöva vakna imorgon och få höra att mamma är på sjukhuset och åkte utan att säga hej då.