Dag 2

publicerat i Livet;
Fortfarande en nervig och nojig mamma, men det gick bra även idag på föris. Signe är ju en social tjej så hon tyckte det var toppen att få leka med barnen. Idag fick hon ju dessutom vara ute och leka på gården, vilken lycka. 

Och det bästa med gården om man frågar skrutt: vinbärsbuskarna. De trumfade till och med gungan. Fri tillgång till bär på dagis = lycklig unge. 

Idag var det dessutom dags för första vilan, skrutt är ju modellen av barn som anser att sömn är rejält överskattat så jag var oerhört nervös för hur det skulle gå att få henne att sova på en madrass i ett rum med andra barn. Det funkade faktiskt, älskade ungen min somnade och sov en och en halv timme. 

När hon vaknat, myst lite i famnen och dessutom velat goa med en av pedagogerna så var det dags att åka hem. Mellis och sen ut och leka, sandlådan och trädgårdslandet på agendan innan hon insåg att grannen var hemma (grannens tonårsson främst). 

Efter en visit där så gick hem vi och målade lite, skrutt älskar att måla med kritor i sin lilla målarbok. Hon är så fokuserad när hon väljer vilken krita hon ska ha, mitt lilla hjärta. 

Imorgon är det dags igen för dagis, vila utan mamman på schemat. Nervös är bara förnamnet. Men, men... det får gå som det går.

Karln i huset åker bort med jobbet imorgon bitti klockan väldigt tidigt och kommer hem sent på fredag kväll. Så efter dagis på fredag så funderar jag på om jag och damen ska ta och lyxa till med mellis på stan. Helst skulle jag vilja krama på "våra" kyrkispedagoger. Men Kyrkis öppnar inte förrän nästa vecka. 

Snurrande tankar

publicerat i Livet;
Skrutt vaknade nyss med en mmmaaamaaaa, gav henne nappen och strök henne lite över ryggen så somnade hon om. Men här ligger jag, klarvaken. 

Allt hade ju löst sig så bra med att läsa en kurs en halv termin, ha skrutt på dagis (ja, förskolan) kanske 15 timmar i veckan och resten av tiden ha henne hemma med mig. 

Nu vet jag ju inte om det blir nåt jobb heller, men ändå. 15 timmars alternativet verkar inte finnas på damens förskola. Deltid innebär tydligen två förbestämda alternativ, vilket jag inte gillar. Måste forska lite mer i det, imorgon. 

Nu ska jag försöka somna. 

Pust, vilken dag.

publicerat i Livet;
Strax före 08.00 parkerade jag räcern utanför stället jag skulle på intervju på. Hann inte ens bli nervös, vilket kanske är bra? Fast helt ärligt så vet jag inte ens om det här är drömjobbet längre.

När vi var klara så brassade jag iväg mot dagis där jag mötte upp karln och skrutt. Karln följde med in en sväng och lämnade oss sedan åt vårt öde. Den här morsan har en rejäl klump i magen kan jag meddela. Hon är ju så liten min lilla tjej, hon borde vara med sin mamma på dagarna, åka på Kyrkis och så. Inte vara med annat folk och en massa andra ungar. Men jag känner ju Signe och vet att hon kommer att älska att leka med kompisar på dagis. 

Imorgon är det dags igen, då ska hon sova lunch där också. Jag kan ärligt säga att jag är sjukt nervös inför det. Hon är ju inte typen som bara lägger sig ner och somnar direkt. 

Hann jag maila CSN och beställa några böcker? Nope... Med lite tur så kan jag göra det nu. Om jag kommer åt litteraturlistan från telefonen.